Startsida   Introduktion   Vad är Scientologi?   Böcker   Artiklar   Dianetik   Gratis Personlighetstest 
Vad är Scientologi?
HuvudmenyHemKontaktNyheterbokhandelOrdlistalänkar

Förord
Scientologin: Dess bakgrund och ursprung
Scientologins: principer och tillämpning
Scientologins tjänster
Kaplan- och pastorstjänster samt Scientologins etik- och rättssystem
Scientologins effektivitet
Scientologi-kyrkorna och deras versamhet
Samhällsinsatser
Sociala Reformer
World Institute of Scientology Enterprises (WISE)
Samhällsförbättrande verksamhet
Fakta om Scientologin och dess expansion
En katekes för Scientologin
L. Ron Hubbard
DE SOM MOTSÄTTER SIG SCIENTOLOGIN

Ett exempel kan tjäna som illustration av denna “vetenskaps” ovetenskapliga grund: Under 1930-talet i fascismens Italien, fann professor Ugo Cerletti att romare omkring år 43 e Kr ibland försökte bota huvudvärk genom att placera en darrocka på huvudet. En darrocka är en fisk som alstrar en spänning på ca 25 volt. Kanske var det bara en tillfällighet att romarriket föll kort därefter, men hur det än förhöll sig med den saken, så lät sig Cerletti inte avskräckas av detta utan slog in på ett nytt spår. Han inledde sina experiment med att döda hundar med kraftiga elektriska stötar. Innan han i någon nämnvärd grad hade hunnit minska Roms hundbestånd fick han en ingivelse då han besökte ett slakthus för grisar. Till sin stora förtjusning fann han att grisarna inte dog av den elektricitet de fick – de fick bara epileptiska kramper, vilket innebar att slaktarna utan svårighet kunde skära halsen av dem. Efter ytterligare experimenterande för att komma underfund med hur mycket elektricitet som krävdes för att döda en gris, och efter det att många grisar fått sätta livet till, var Cerletti redo för människan. En stackars lösdrivare som polisen generöst försåg honom med, fick 70 volt genom huvudet, varpå han föll ihop och skrek: “Inte en gång till. Då dör jag!” Senare upptäckte man att en människa kan klara 140-150 volt genom hjärnan. På så sätt föddes elchocksterapin (ECT).

Ett lika skandalöst ursprung har, enligt medicinhistoriker, hjärnkirurgin. År 1848 tittade Phineas Gage från Vermont i USA ner i ett spränghål, när en laddning plötsligt detonerade och skickade en metallstav genom hans hjärna – en tragisk olyckshändelse som han emellertid överlevde. Men hans skarpsinnige läkare observerade förvånat att Gage hade genomgått en högst påtaglig förändring! Från att tidigare ha varit effektiv och begåvad blev han nu njutningslysten och otrevlig. Gage skaffade sig på detta sätt en plats i historien som den första människa som överlevde en lobotomi (en åtgärd som används för att få motsträviga patienter mer medgörliga). Den man som senare kom att betraktas som lobotomins fader var dr Egas Moniz. Han utförde operationer på ungefär hundra patienter. Av alla dessa operationer kunde åtminstone en ha lyckats, om det inte hade varit för det att doktorn dog: han blev skjuten av en av sina lobotomerade patienter. Att han 1949 tilldelades Nobelpriset för detta diskutabla framsteg är en av medicinhistoriens mer beklagliga ironier, men innebar icke desto mindre att många andra kom att följa i hans fotspår.


Föregående Nästa
 

| Hem | Länkar | Ordlista | Bokhandel | E-mail | Undersökning |
| Scientology |
| Scientology (Italiano) | Scientology (Deutsch) | Scientologie (Français) | Cienciología (Español) |
© 2001-2003 Den internationella Scientologi-kyrkan. Alla Rättigheter Förbehållna.

För varumärkesinformation