 |
                |
|
RELIGIONENS INFLYTANDE I SAMHÄLLET
AV L. RON HUBBARD
På sidan 331 i sin bok The Religious Factor, a Sociologist’s Inquiry (“Den religiösa faktorn, en sociologs undersökning”) definierar Gerhard Lenski religion som “ett trossystem rörande de krafters natur, som i sista hand formar människans öde, och de därtill hörande utövningar, som delas av en grupps medlemmar”.
Vetenskapliga aktiviteter kan vara lika fanatiska som de religiösa. Vetenskapliga grupper kan själva vara religiösa, “ortodox-vetenskapliga” monopol. Det einsteinska rums- och tidsbegreppet kan i sig bli en helig skrift, och liksom Aristoteles verk på
medeltiden omvandlades till dogmer av de ortodoxa, för att krossa alla nya idéer. (Ända till sent i sitt liv ansågs Einstein själv vara en vildhjärna och förnekades tillträde till lärda sällskap.)
Vetenskapen kan i sig själv bli en ny tro, ett tappert nytt sätt att övervinna oro genom att förklara saker så att man inte behöver vara rädd för Gud eller ett “efter detta”.
Således är vetenskap och religion inte en dikotomi (ett motsatspar). Vetenskapen själv lånades från uråldriga religiösa studier i Indien och Egypten.
AV L. RON HUBBARD
