 |
                |
|
ETIK- OCH RÄTTSFRÅGOR INOM
SCIENTOLOGIN
Mot bakgrund av denna definition på “gott”, blir “ont” motsatsen till “gott” och innefattar vad som helst som är mer destruktivt än konstruktivt på de olika dynamikerna. En sak som orsakar mer förstörelse än uppbyggnad är ond, sett från synpunkten hos den individ, det kommande släkte, den grupp, den art, det liv eller den fysiska materia som den förstör.
För att sammanfatta: En handling eller slutsats är rätt i samma mån som den främjar överlevnaden på de olika dynamikerna – att ha helt och hållet rätt vore att överleva i evighet. Omvänt gäller att en handling eller en slutsats är orätt i samma utsträckning som den hämmar överlevnaden på de olika dynamikerna och åstadkommer mer skada än nytta.
En scientolog som till fullo förstår dessa definitioner är väl rustad för att förnuftsmässigt bestämma sitt handlande.
Man kan fråga sig varför man bör upprätthålla höga etiska normer. Den bakomliggande logiken är dock enkel. Förvisso har de moderna föreställningarna om etik blivit hopplöst invecklade, med ofta förekommande intressekonflikter och grå zoner. Men bättre överlevnad för både individer och grupper faller alltid tillbaka på att man följer bestämda moraliska överenskommelser. Därför följer en scientolog landets lagar, han är ärlig och rättsinnig i sitt umgänge med andra och är trofast i sina förhållanden. Han vet att varje människa, eftersom hon i grunden är god, har ett inneboende, högt utvecklat sinne för vad som är etiskt och vad som inte är det. Således förlorar en människa snart självrespekten när hon våldför sig på sin egen känsla för etik – och är från och med det ögonblicket på väg utför.
